Clear to land!


Så här ser humlans landningsbana ut. Inflygningsrampen påminner om den som finns på Arlanda och alla andra -landa. Humlan har STOL-egenskaper (Short Take Off and Landing), som är helikopterlika. Ändå kan man se henne dråsa in i paulunen som en drucken. Att fingerborgsblomman bjuder ut sig så här frikostigt beror ju på att hon vill pudra humlans rygg med pollen.

Men… en del humlor vill mest ha nektar. Och om tungan skulle vara för kort är det snabbt fixat. Humlan biter helt enkelt ett hål och sticker in sin lilla tunga där och samlar ihop en slurk. Nectar robbers, till skillnad från legitimate visitors,  kallar sakkunskapen de här busarna.

About these ads

Etiketter: ,

7 svar to “Clear to land!”

  1. Ruben Says:

    … Och ”hårstråna” i banan är väl till för att kroka i, som på hangarfartyg?
    (Jag är också lite teknisk ;-) som du märker).
    Ha det gott!
    /Ruben

  2. Linda Says:

    Underbart! Tänk när man får höra humlorna brumma omkring bland blommorna igen!!!

  3. Anita Says:

    Och humlan som egentligen inte kan flyga … men det har ju humlan inte förstått så den flyger ändå. Så att den landar som en drucken är ju helt förståeligt, denna ”Nectar robber”.

  4. Anja Says:

    ‘Survivors’ i. s. f. ”nectar robbers” skulle jag kalla dem!
    Jag känner vibbar från värderingar som jag har svårt för (alltså inte från dig utan från namnsättaren). Beteckningarna är säkert helt utan värderingar – men ändå!
    Mina föräldrar som var med om Andra världskriget kunde berätta om hur människor som behövde en livgivande tugga av något slag betedde sig…ingen rolig historia!
    Vilken snygg landningsbana annars. Landvetter kunde ju ha fingerborgsblomma som model vid en ev. renovering…/Anja

  5. Ruben Says:

    Har du fortfarande inte landat? Glest mellan inläggen! ;-)
    /Ruben

    • hasselmark Says:

      Sorry, Ruben, det blev lite försenad ETA (Estimated Time of Arrival). Jag drog bort på gamla skröpliga vingar och trodde att det var som då, då när jag verkligen flög den lilla PA-28:an över berg och vatten. Glömmer aldrig den första ensamflygningen. Bara att kasta en blick i den tomma stolen bredvid var så volare å-å, volare å-hå-åå jag flyger åhåå… eller ungefär så. När jag landade fick jag en smörblomma. Den är numera sönderpressad. Äsch…
      I´m back.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.