I landskapet Skuggan

När jag efter regnet vandrade in i Skuggans solstrilade landskap  i Trädgårdslandet upptäckter jag fraternisering mellan självinvandrade kirgislökar och funkior. Också avkommor till bukettviolerna drar sig inte för att tillsammans med en spröd nunneört uppvakta bjässarna.


Men den fantastiska japanramsen håller sig på sin kant, än så länge. När jag glömt vad den heter kallar jag den tumtumtum, Polygonatum falcatum ‘Variegatum‘. Ännu har den inte råkar ut för bukettkniven, men det kliar i fingrarna.

Landskapet Skuggan är egentligen bara en kulle som skyddas från sol av ett högt gullregn. De var två för ett år sedan men då brakade det ena ner och förändrade förhållandena i landskapet.

Etiketter: , , , ,

13 svar to “I landskapet Skuggan”

  1. Arboarkticum Says:

    Synnerligen estetiska fraterniseringar får man säga!

    Bilden på japanramsen – man dånar! – så tjusig!

    • hasselmark Says:

      Jag älskar alla sorters rams – och det får jag betala för. De är otyglade och levnadsglada. Ungefär som man vill vara själv, så varför inte?

  2. Madame C Says:

    Om rams är enkelt och otyglat är det definitivt något för vår trädgård:)
    Underbara bilder!
    Charlotta

  3. Linda Says:

    Åh, vilka fina bilder. Vilket ljus och vilka färger!!! Stum av beundran.

    Får man fråga om du gjorde? Om du har haft någon särskild inställning? Vitbalans? Auto? Manuell? Eller bara väldigt väldigt bra ljus och stadiga händer? ;o)

    //Linda

    • hasselmark Says:

      Har plåtat på fri hand och inväntat ljuset. Inga särskilda inställningar utom låg kontast. Vitbalans kör jag nästan alltid auto och korrigerar i Ps om det behövs. För mig är det befintliga ljuset det viktiga. Det var så betydelsefullt när man använde film – och det är lika betydande digitalt. Där kan man inte fuska. Tack och lov skulle jag vilja säga.

  4. Ulla Says:

    Så otroligt fina bilder med underbara blad, verkligen effektfullt. Den tredje bilden blev min favorit. Och som jag läste i ditt svar här ovan, det går inte att fuska med ljuset, man måste fånga det på plats vilket du verkligen lyckats med i dina bilder här.

    • hasselmark Says:

      Tack! Jag älskar verkligen att ”leta ljuset”. Men en sak är underlig. Juli är årets sämsta månad. På något sätt plattas ljuset. Det här har jag pratat med andra fotografer om och de håller med. I augusti återvänder skimret igen.

  5. Linda Says:

    Tack för svaret. Jätteintressant med juliljus. Har aldrig tänkt på det, men ska definitivt passa på att försöka tänka på det på semestern.

    Solsken
    //Linda

  6. Ulla Says:

    Ja, jag håller verkligen med om det. Augustiljuset är härligt, då blir det så ”fylligt” och fint igen.

  7. Sophia Callmer Says:

    Åh vilken fin blogg, inspirerande! och en fotograf till som älskar ljus! Håller med om det platta juliljuset, än så länge är det väldigt fint emellanåt, fotar tidig morgon och sen eftermiddag-kväll just nu, det blir fint.
    Lägger till dig i min blogglista om det är ok?

  8. Sophia Callmer Says:

    ok!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s