Höst överallt

 

Det är höst på min gata och himlen målar asfalten blå. Jag gillar grannarnas gröna staket men inte den lika gröna soptunnan. Över vägen hänger den ryska lönnen, till höger, som en och annan lastbil nafsar en bit av då och då. Varför i hela fridens dar har man redan sopat gatan? Till vilken nytta?
Det är höst även på Vårvägen där björkarna växer. Ibland bryter stormen av stora grenar som landar på taken och kör mixer bland tegelpannorna. Gamla björkar är inte pålitliga – men vackra.

Den självsådda krasseplantan förvandlades under en natt till slask, men den har nog pillat ner några frön igen. Det kanske är svårt att se den inringade pinnen men den står där för att skrämma rådjuren från rosknopparna. Jag använder rå odör-kletet och hos mig fungerar det. Både tulpaner och rosor blir kvar trots att jag ser de vackra marodörerna trippa på vägen.

Den vanliga benveden, Euonymus europaeus, glittrar ännu i höstsolen. Den är mer rosa än körsbärsbenveden och senare. Den här har jag hittat i lekparken nära mig.