Min hund är död

Solen slocknade, blommorna vissnade och dofterna försvann… Min lilla westie Tansi dog klockan 10 i söndags och allt blev mycket svårt. Hon har följt mig i trädgården i 13 år. Det känns så tomt.

Nummer 3

Så har nummer 3 slagit ut något så när. Börjar dra sig åt kopparhållet. Tror också att färgen förändras med åldern – fast då brukar den förstås ljusna. Få se.

TREVLIG & FIN MIDSOMMAR önskas alla bloggvänner. Nu drar jag ut i skärgården.

PIONFENOMEN!

Itoh-hybriden ‘Kopper Kettle’ har börjat blomma för första gången. Därmed har trädgården fått sin conversation piece.

Blomma nr 1

Blomma nr 2:

Värt att snacka om, eller hur? Nu blir det oliiidligt spännande att få se hur blomma nr 3 ser ut.

Den längsta dagen

På min plätt på jorden vibrerar korstörnet i kvällssolen.

Ännu når solen över växthuset till den formklippta hasseln.

Och helt underbara pionen ‘Coral Sunset’ kråmar sig i en sista ljusglimt.

VÄKTARE PÅ PLATS

Här står en tagetes i dunklet under tomatplantor med uppdrag att hålla de vita flygarna liksom skadliga nematoder borta. Inte vet jag om det fungerar men jag har hört det så många gånger att jag måste prova. Brukar få en attack av flygarna i slutet av sommaren. Få se hur det går i år…

Jag ska dessutom jaga rätt på en gurkört – de självsår sig överallt – och sätta in i tomathuset. Då mognar tomaterna tidigare, sägs det. Annars brukar jag lägga in några äpplen när de är tjurigt vägrar att bli röda/gula/svarta. Det vet man i alla fall, att äpplen avger etylengas som påskyndar mognad.

I landskapet Skuggan

När jag efter regnet vandrade in i Skuggans solstrilade landskap  i Trädgårdslandet upptäckter jag fraternisering mellan självinvandrade kirgislökar och funkior. Också avkommor till bukettviolerna drar sig inte för att tillsammans med en spröd nunneört uppvakta bjässarna.

Men den fantastiska japanramsen håller sig på sin kant, än så länge. När jag glömt vad den heter kallar jag den tumtumtum, Polygonatum falcatum ‘Variegatum‘. Ännu har den inte råkar ut för bukettkniven, men det kliar i fingrarna.

Landskapet Skuggan är egentligen bara en kulle som skyddas från sol av ett högt gullregn. De var två för ett år sedan men då brakade det ena ner och förändrade förhållandena i landskapet.

Nu är det cirkus!

Sex blommor i år och detta är den första. Har väntat på den.  ‘Circus Circus’ är en pion som man blir glad av. Ostyrig, lite fransig, galen. Luktpion, javisst, men doften har fått ge vika för spralligheten. Luktar lätt urk och pannkakor. Men det står jag ut med.

Victoria Louise har svidat av

Och därmed är den orientaliska vallmosommaren slut, 
åtminstone här.

Perfekt under tak

Kan aldrig låta bli att kolla när det står ledsna blommor på en vagn i handelsträdgården. De ska nog förpassas till komposten. I går hittade jag den här petunian inför den sista resan. Men den gick inte till komposten utan hem till mig. Strålande vacker och inte alls så otrendig längre – om nu man bryr sig om sånt.

Mystiska damen

Just nu har jag en diskussion med Thomas Seifert på Pionexperten om namnet på den här sötnosen, som blommar just nu. Det skulle vara ‘Many Happy Returns’  men den är ordentligt fylld. Han säger att pioner med fyllda blommor kan ge en enkel blomma, men inte två. Den andra blomman har ännu inte slagit ut men om jag känner på den så tycks den också vara enkel. Den liknar arten P. peregrina, som ‘Many Happy Returns’ är en korsning ur.  Det är nog svårt att komma längre.  Så jag stryker över namnet och skriver: sköna mystiska damen. Ful är hon ju inte.