Vart tog du vägen, lille vän?

Jag såg inte till alpklockan förra våren slår det mig nu. Var tog den vägen?

Den är så ljuvlig men lite svår att hålla under uppsikt. Vill du också så den? Kolla då in den utmärkta beskrivningen här.

Här är våren!

Magnolian har tagit på sig pälsmössan. Därunder ligger blommorna och väntar. Min säkert fyra meter höga stjänmagnolia ‘Royal Star’ har hundratals väntade knoppar. Det är trösterikt.
I går sådde jag frön från den här magnolian. Nu står krukan ute  men tänker nog ställa in den i kylskåpet (med plastpåse). Min erfarenhet är att kontrollerad vinter är bättre än den nyckfulla där ute. Dina erfarenheter?

I det sparsamma ljusets tid

Solen flämtade till en stund idag och då gick min hund Agnes och jag ut. Inte ens växthuset med bredsida mot söder (inte bra sommartid) får någon större D-vitamindos just nu.

De frostmålade löven behöll sin glasyr på skuggiga platser och det är nu bara Djävulen, så kallar vi smällspirean Physocarpus opulifolius ‘Diabolo’, som håller färgen i min trädgård. Jag har haft den i många år och gillar den fortfarande skarpt. Annars har jag tyvärr lätt för att tröttna.

De här trollfrisyrerna tillhör  en klematis som självsått sig. Och nu far det ena fröet efter det andra iväg och kanske blir det plantor någon annanstans. De får gärna sticka över till grannarna. Vi har goda och glada grannar och jag unnar dem verkligen klematisplantor. Men jag kan inte garantera att de blir snygga.

I växthuset fortsätter trädormbunken att rulla upp sina nya blad. Det är ingen syssla den brukar ägna sig åt så här års. Men det beror nog på omplanteringen i somras. Den fick nytt mod och det behövdes. Den har jag inte heller tröttnat på.

Och äntligen börjar fröerna mogna hos Afrikas Blå. Har visserligen sex plantor men jag tänkte så några till. Det är ju så lätt, de är grymt dekorativa och drar in en medelhavsfläkt i trädgården – fast egentligen är den ju sydafrikansk. Jag hoppas också att humlorna har fixat ett möte mellan de vita och de blå så jag får någon blekt ljusblå.

Just nu känns det långt till nästa trädgårdssommar. Men jag brukar tänka på tomaterna. Om knappa 3 månader ska jag så dem och då är det väl vår. Nästan. Men innan dess ska jag och min lilla hund gå en kurs som heter Cirkushund. Det passar henne perfekt. Hon är galet glad i att lära sig att göra saker. Det är bara jag som behöver träna in pedagogiken.
TREVLIG HELG alla där ute!

HÄRLIGA HÖST

Nyponen hos ‘Nuits de Young’ är rejält skäggiga. Rosen, mörk som natten och ljuvligt doftande, är döpt efter den engelske poeten Edward Young och hans diktverk om tunga nattliga tankar (Night-Thoughts översatt till Sömnlösa nätter) om livet, döden och evigheten. Han blev en stor påverkare under 1700-talet. Även om han ägnade sig åt världssmärtan var han en spirituell och kvicktänkt herre. Det var han som sa: Vi föds som original. Hur kommer det sig då att vi dör som kopior? Rosen är fransk, Young blev mycket känd i Frankrike, och presenterades första gången 1845. Jag kanske stoppar  ner några frön i en kruka med sand, just for fun.

Magnolians frön lockar mig. Vill man så dem så har jag lärt mig att det går till så här:

Lägg frön i ett glas varmt vatten med lite diskmedel i. Meningen är att den oljiga ytan ska försvinna liksom det groningshämmande fruktköttet. När fröna efter åskilliga vattenbyten är rena lägger man dem i kylskåpet tills koltrasten börjar tjoa igen. Då är det dags att så. Man ställer pottan utomhus och låter vädret påverka medan man under lååång tid håller tummarna…

Kommer, går – och kommer

Svavelpionen har lagt sig platt på marken. Men frön har den lämnat efter sig. De ska få gro i små pottor nergrävda i jorden. Fast jag brukar glömma var…

I nästa vecka tycks det i alla fall här i Stockholmstrakten bli klart och torrt väder. Då är det fint att ta in frön.

Många tror att de frön man plockar själv är sämre än de som kommer från fröfirmorna. Men så är det alls. Dina egna frön har inte plockats för länge sedan, legat i stora lager eller för varma butiker. De är färska och har hög grobarhet om du inte gjort allt fel. Vanligast är nog att man plockar fuktiga frön och packar i påsar innan de torkat. Det går inte så bra. Låt dem torka åtminstone tre veckor helt öppet.

Sticklingstid

En tokröd ros måste finnas i trädgården. Hos mig är det ‘HC Andersen’, ett friskt, välformat stoppljus. Rosen är från 1986. Den påminner om att det är hög tid att ta sommarsticklingar. I år får det bli från just denna och ‘Lousie Odier’, som jag håller av mycket. Men värmen är nog för svår just nu. Väntar några dagar.
Ser du den långbenta spindeln som boat in sig bakom rosen. Han kan inte ha en aning om rosens livscykel och vad trädgårdsvännen gör med den efter blomningen…

Souveniren blommar

Restiden närmar sig – om man nu alls har någon lust att lämna sin trädgård. Inte jag. Men eftersom många inte kan välja tid och reslusten slår till kan man ju alltid göra lite trädgård av semestern.

Under många år har jag tagit med mig sticklingar hem. Nu blommar för första gången en nerium insamlad i Muro Leccese, en liten by på Italiens klack. Den är hemburen i en petflaska, som  är en suverän förpackning för sticklingar, och rotad i enbart vatten. Tar lång tid men är bra (bäst?) för just nerium. I dag, snart 3 år senare, är plantan meterhög och fylld med tunga, doftade tårtblommor.
Jag vill inte komma med pekpinnar men tycker att man ska uppträda schysst, var man än är. Dvs inte smyga omkring och stjäla skott i botaniska trädgårdar eller ta i skymundan från visningsträdgårdar. Det är så himla enkelt att fråga. Jag har gjort det otaliga gånger och aldrig fått nej utan snarare hjälp av både flygplatschefer (finns mycket vackert i och vid flygterminaler) och ryska vinbönder, av kinesiska damer och kenyanska kopojkar.
När du samlar i petflaska:
1. Skölj den och skaka ut allt vatten.
2. Stoppa i sticklingarna och sätt på korken.
3. Ställ så svalt och skuggigt som möjligt.
4. Lufta flera gånger varje dag.
5. Hemma igen skär du upp flaskan och upptäcker att sticklingarna har klarat sig riktigt bra.

Myllans näckrosor

Blodörtens, Sanguinaria canadensis,  ”näckrosor” flyter på vårens mörka mylla. Den dubbla håller lite längre än den enkla men är steril. Blodörtens blommor och stänglar är förtjusande draperade i bladen och de liknar huttrande badflickor innan solen lockar fram dem. 
Om blodörten inte sprider sig själv, vilket den oftast gör, kan du dela rhizomerna tidigt på våren eller efter nedvissningen på sensommaren. Använd handskar, dem röda saften kan irritera huden. Delade plantor blommar som regel året därpå. Frösådd är lite trixig och det dröjer uppåt tre år innan blomning.
Blodörten är utan tvekan en av vårens mest efterlängtade blommor i min trädgård. Ska gå ut nu och kolla hur långt den kommit.