I det nya TRÄDGÅRDSLANDET. Välkomna!
I det nya TRÄDGÅRDSLANDET. Välkomna!
Jag såg inte till alpklockan förra våren slår det mig nu. Var tog den vägen?
Den är så ljuvlig men lite svår att hålla under uppsikt. Vill du också så den? Kolla då in den utmärkta beskrivningen här.
Eller rättare sagt, han somnade aldrig riktigt. En pigg en, han Lasse.
Jag vet inte vem pelargonen är döpt efter. Kanske var det Ålands-Lasse (Wiklöf), en känd politiker på Åland. Han dog 2008. En rödare pelargon får man leta efter. Den har lyst enda från längst bortersta uteplatsen till köksfönstret hela den gågna sommaren. Och nu laddar den om med många knoppar. Om sex veckor kommer han att flytta ut i växthuset och må gott.
Så här ser humlans landningsbana ut. Inflygningsrampen påminner om den som finns på Arlanda och alla andra -landa. Humlan har STOL-egenskaper (Short Take Off and Landing), som är helikopterlika. Ändå kan man se henne dråsa in i paulunen som en drucken. Att fingerborgsblomman bjuder ut sig så här frikostigt beror ju på att hon vill pudra humlans rygg med pollen.
Men… en del humlor vill mest ha nektar. Och om tungan skulle vara för kort är det snabbt fixat. Humlan biter helt enkelt ett hål och sticker in sin lilla tunga där och samlar ihop en slurk. Nectar robbers, till skillnad från legitimate visitors, kallar sakkunskapen de här busarna.
Så känns det. Gammal TV på plastduk vid ett skavt element. Och så torkade rosor från någon bukett då det kanske fanns en doft i rummet. Tulpanerna man köper just nu gulnar på nolltid. Hyacinterna ligger i frysen i väntan på kyla ute. Alla amaryllisar har vält. Julkaktusen har smetat ner spegelbyrån med sitt flor av tunna blommor. Och det är smått patetiskt att sitta här och vintergrymta.
Här ett litet bildspel från året som gick. Jag startade den här bloggen i april så det är inte hela året. Trädgården hade sina ups and downs men det mesta blev ganska bra. Rådjuren invaderade under den tidiga blomningen och tog alla rosknoppar, men blomningen återkom och var riktigt fin. Den förra vintern satte dock sina spår. Klätterrosorna blev inte sig lika.
Sommaren förmörkades av att jag tvingades skiljas från min lilla westie Tansi, som dog i den allra vackraste midsommartid. Hennes aska är nergrävd på en fin plats i trädgården och ovanpå växer rosen ‘Little White Pet’. Sorgen viker inte hur mycket jag än försöker.
Men min andra hund, dvärgschnauzern Agnes, är frisk och pigg och en tröst. I morgon kväll ska hon bli förbaskad och skälla på alla smällare, men hon är inte rädd. Jag ser fram mot ett nytt spännande trädgårdsår med, som vanligt, stora planer – vid den här tiden. Sedan brukar de krympa. På nyårsdagen sår jag i alla fall chili. Alltid ‘Jalapeño’, som jag både lägger in och använder direkt. Ny för mig är ‘Demon Red’, som lär ha det rätta krutet. Det är väl en bra början?!
GOTT NYTT ÅR!
Kylans ormbunkar målas på glädjehusets glas medan jag beställer fröer, som ska gro där innanför om några månader. Tänker bland annat testa Thompson & Morgans ”svarta” dahlia ‘Black Beauty’. Bilden är inte så lockande, jag föreställer mig att plantan är vackrare än så. Sedan gör jag en större test av Jelittos Gold Nugget, de där fröna som normalt kräver extra behandling men som nu är fixade så att de gror i vanlig rumstemperatur och många relativt kvickt. Jag har gjort några enstaka försök tidigare och det har varit en fröjd.